“Det varje portugisiska brudar ett passage en man saso bodde ino nago kak inom skogen. Darbort levde samt arbetade han. Varje grynin klev han op, kladde sig varmt och gick ut inom skogen saso fortfarande varje mork sam kulen darfor at lagra ved. Antaglige hemma ate tande han nagon brand ino spisen sam vantade talmodigt kungen att varmen skulle distribuera sig i stugan. Nagon dag kande han att han fick tillracklig sam stallde sig framfor spisen samt sa – Okej spisen, mirakel alla dessa ar inneha mi varit omoder ino morker och kyla om morgonen samt samlat ved for n gett ja en sasom helst hetta. Genast ar det din fard att ge mig nagot framst. Omedelbart satter mi ja narvarand sam vantar tills du ager gett mej en aning hetta innan jag beger mig ut och samlar ved. Du tillat fullstandigt lat tro p gallande jag, sjalv kommer ge de ved skada frams vara tvunge mi lite hett itu dig”.
Tillitens varme och skotsel kommer frams efter att du sjalv varit fortroendefull. FORTROSTAN befinner sig nago palindrom sammansatt fran AT samt LIT, att fortroende mot, att tillverka tillit mot sam dessutom att bliv litad mo. Nar folk tillat fragan underbe tilltro betyder sta de dar tillats man en aning skild replik. Det som vanligtvis lyfts samt saso persone uppger absolut befinner sig meningen med fortrostan befinner si att fortroende mo den egna formagan, att innehav morskhet att frigora kontrollen, att bemastra radslan att producera mankemang alternativ att vet bidraga inte med sakerhet om att fa nagot i retur.
Farhaga, misstro och radslor
Skad va ar det emedan sasom star ino vagen stav tilliten, sasom astadkommer att vi av och till ej vagar lita pa nagon alternativ nagot? Hursa befinner sig tilliten odla kanslig att den i nago relation kan skadas av nagon nagra f evenemang? Kanske finns nago ledtrad i hurdan vara hjarnor vanligtvis fungerar. I enlighet med nymodig forskning ager ej vara hjarnor andrats speciellt massor do senaste 100 000 aren. I forhistorisk epok vart vi fullsatt upptagna tillsammans att overleva – samt dom mest primara behoven varenda att
Fortroende – att besegra grubbel, tvekan samt radslor
- icke bli uppatna, det vill knysta att icke overrumplas av en farligt kreatu alternativ en riskabel lage som kunde hota vart liv samt att
- inte bli uteslutna uta och overgivna it var klan.
Vara hjarnor ar forprogrammerade att sok faror sam hotelse framfor annu munterhet samt tillfredsstallelse. Det kallas sta ‘Negativity bias’. Den analytiska delen it hjarnan – den vi behover darfor att gitta kloka slutsatser, undersoka lage, vara med om forstaelse och odl vidare – tillat ej tillrackligt med syre och naring nar hjarnan ar i hotlage.
Daliga minnen tenderar att hejda innestaende pa nathinnan langre an goda minnen, sam det verkar darjamte sasom att vi mot samt tillsamman foredrar att agna oss till saken dar typen fran minnen. Hurda massor tidskrift finns det sasom beskriver nagons lyckliga barndom? Alternativt gladjen att atnjuta arbeta med fantastiska manniskor sam chefer?
Ino dag nar vi upplever e informationsflode inte me halt, och darborta var omvarld befinner sig ino varaktig forandring, befinner si det ideligen komplicerat att innehav alkoholpaverkad kontroll samt kannedom ifall hurda foremal och pryl kommer att foradla sig. Det har kan inom sin fard design grubbel, skepsis och radsla hos oss.
Annorlunda mannisko oroar sig forut annorlunda prylar sam upplever betanklighet sam fobi av annorlunda skal. Nagon modell sasom beskriver det har befinner sig den sa kallade SCARF-model 1. Modellen summerar viktiga upptackter sasom gjorts i neurovetenskapen mirakel de senaste decennierna kopplat at hur vi interagerar socialt. Modellen bygger gallande tre centrala principer
Tillit – att klara av nervositet, misstro och radslor
- Hjarnan hanterar massa sociala hotels samt beloningar med likadan styrka saso fysiska hot samt beloningar. 2